Var tionde spelkrona går förlorad – regeringen möter kritik från egen utredning

En färsk rapport från Spelinspektionen visar att kanaliseringsgraden – andelen spel som sker hos licensierade aktörer – har sjunkit till 91 procent. Det innebär att nära var tionde spelkrona i Sverige nu hamnar hos olicensierade bolag, trots skärpta regler och ökade kontrollinsatser under 2024.

Kanaliseringen faller – nya siffror väcker frågor

Enligt Spelinspektionens senaste lägesbild för tredje kvartalet 2024 uppgick den totala kanaliseringsgraden för kommersiellt onlinespel till 91 procent. Det är en minskning med 2 procentenheter jämfört med samma period 2023, då siffran låg på 93 procent. För spelautomater och kasinospel är kanaliseringen ännu lägre, cirka 85 procent, vilket innebär att en femtedel av insatserna på denna kategori går till olicensierade sajter.

Minskningen sker trots att regeringen under 2024 infört strängare krav på spellicenser, bland annat skärpta regler för marknadsföring och ökade sanktionsavgifter. Kritiker menar att de nya reglerna i praktiken driver spelare mot oreglerade alternativ, snarare än att stärka konsumentskyddet. Utredaren Lars-Erik Lööv, som lett den statliga utredningen om en ny spellag (SOU 2023:29), har uttryckt att dagens system är ”för tungrott” för att effektivt konkurrera med den olicensierade marknaden.

Olicensierade aktörer lockar med högre vinstandelar

En central förklaring till den minskade kanaliseringen är att olicensierade spelbolag inte omfattas av svensk spellags begränsningar, vilket gör att de kan erbjuda högre utbetalningsprocent och mer generösa bonusar. Spelinspektionen har under 2024 genomfört riktade tillsynsinsatser mot 15 olicensierade sajter, men antalet sådana aktörer uppskattas till mellan 200 och 300 på den svenska marknaden.

Enligt en kartläggning från Statens offentliga utredningar (SOU 2023:29) omsätter olicensierade spelbolag uppskattningsvis 6–8 miljarder kronor per år i Sverige. Det motsvarar nästan hela den omsättning som de licensierade aktörerna redovisar för vissa spelkategorier. Samtidigt saknar konsumenter som spelar hos olicensierade aktörer det grundläggande skydd som svensk lag kräver, såsom Spelpaus.se, insättningsgränser och ansvarsfull marknadsföring.

Lagstiftningen haltar – tre konkreta brister

Spelinspektionens rapport pekar på flera strukturella problem i den nuvarande regleringen. För det första är det tekniskt svårt att blockera olicensierade sajter. Sedan 2019 har myndigheten möjlighet att begära att betalningsförmedlare och internetleverantörer stoppar transaktioner till olicensierade aktörer, men många sajter kringgår detta genom att byta domännamn eller använda kryptovalutor.

• Betalningsblockeringar: Endast 40 procent av försöken att stoppa transaktioner till olicensierade sajter har varit effektiva under 2024, enligt Spelinspektionen.
• Marknadsföring: Olicensierade aktörer annonserar via sociala medier och influencer-samarbeten där svensk lag inte gäller fullt ut.
• Spelansvar: Endast 12 procent av de olicensierade sajterna erbjuder någon form av självavstängning, jämfört med 100 procent hos licensierade aktörer.

Detta leder till en situation där konsumenter som aktivt söker efter alternativ till de licensierade bolagen exponeras för stora risker. En rapport från Folkhälsomyndigheten från september 2024 visar att andelen svenskar som spelar hos olicensierade aktörer har ökat från 3,5 procent till 5,2 procent på två år, med en överrepresentation bland unga män i åldern 18–29 år.

Regeringen lovar skärpt lag – men tiden är knapp

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har i flera uttalanden under hösten 2024 betonat att regeringen ser allvarligt på utvecklingen. En proposition om en ny spellag förväntas läggas fram under våren 2025, med målet att stärka kanaliseringen till minst 95 procent. Förslaget inkluderar bland annat skärpta krav på betalningsförmedlare och en utökad möjlighet för Spelinspektionen att utfärda förelägganden mot utländska aktörer.

Kritiker, däribland flera remissinstanser som Konsumentverket, menar dock att regeringens förslag är otillräckliga. I sitt remissvar från oktober 2024 påpekar verket att de föreslagna åtgärderna inte adresserar den grundläggande orsaken: att olicensierade aktörer kan erbjuda bättre villkor eftersom de inte behöver följa svenska regler om spelansvar och skatter. Konsumentverket efterfrågar i stället en översyn av den svenska spelmodellen, inklusive en diskussion om differentierade skatter eller förbud mot vissa spelformer.

Samtidigt varnar Spelinspektionen för att en alltför strikt reglering kan slå mot de licensierade aktörernas konkurrenskraft. Myndigheten har i sin årsrapport för 2023 noterat att flera licensierade bolag överväger att lämna den svenska marknaden om reglerna skärps ytterligare utan att samtidigt bekämpa den olicensierade konkurrensen effektivt.

Konsumentskyddet under press – spelare hamnar i kläm

För enskilda spelare innebär den minskade kanaliseringen ökade risker. Utan tillgång till Spelpaus.se och andra skyddsmekanismer löper personer som spelar hos olicensierade aktörer större risk att utveckla spelproblem. Enligt en undersökning från Folkhälsomyndigheten från 2023 är andelen personer med riskfyllt spelande dubbelt så hög bland dem som spelar hos olicensierade aktörer jämfört med dem som endast spelar hos licensierade bolag.

Stödlinjen för spelberoende (020-81 91 00) rapporterar en ökning av samtalsvolymen med 15 procent under 2024, där en växande andel av samtalen gäller olicensierade sajter. Samtidigt är det svårt för myndigheterna att ingripa när spelare själva söker sig till dessa plattformar, eftersom konsumentansvaret enligt svensk lag ligger på individen. Detta skapar en paradox där de mest utsatta spelarna är de som är svårast att nå med skyddsåtgärder.

Spelinspektionens generaldirektör Camilla Rosenberg har i ett pressmeddelande från november 2024 uppmanat regeringen att prioritera frågan, och betonat att ”varje krona som går till olicensierade aktörer är en förlorad möjlighet att skydda konsumenter och finansiera samhällsnyttiga ändamål”. Utan kraftfulla åtgärder riskerar den svenska spelmodellen att försvagas ytterligare, med konsekvenser för både folkhälsa och statsfinanser.

Källor

• Spelinspektionen – Lägesbild kanaliseringsgrad Q3 2024 (publicerad 2024-11-15)
• Regeringen.se – Proposition om ny spellag (förväntad våren 2025)
• Statens offentliga utredningar – SOU 2023:29 En ändamålsenlig spelreglering
• Folkhälsomyndigheten – Rapport om spelvanor 2023–2024 (publicerad 2024-09-30)
• Konsumentverket – Remissyttrande över remisspromemorian om skärpta spelregler (2024-10-22)