Kanaliseringen pressas: var tionde spelkrona hamnar utanför licenssystemet

Vart tar var tionde spelkrona vägen? Så fungerar den svenska licensmodellen under press

Av Daniel Olsson · juni 25, 2026

Av Viktor Holm Söderberg · ✓ Granskad av Anna Lindberg · Uppdaterad 2026-06-20

Svenska folket spelade för över 27 miljarder kronor under 2023, men nästan 2,8 miljarder – var tionde krona – hamnade hos olicensierade spelbolag. Trots strängare regler och Spelpaus ökar den svarta marknaden för vissa spelformer, vilket utmanar kanaliseringsmålet på 90 procent som riksdagen fastställt.

Senaste artiklar

Var tionde spelkrona går förlorad – regeringen möter kritik från egen utredning

Vad är egentligen kanaliseringsgraden och varför är 90 procent en kritisk gräns?

Kanaliseringsgraden är ett centralt begrepp i den svenska spelregleringen och mäter andelen av befolkningens totala spelinsatser som går till bolag med svensk licens. Målet, som regeringen och riksdagen enades om i samband med omregleringen 2019, är att minst 90 procent av spelmarknaden ska vara licensierade. När kanaliseringsgraden faller under detta tröskelvärde innebär det att konsumentskyddet försvagas – spelare som vänder sig till olicensierade sajter omfattas inte av Spelpaus, svensk spellagstiftning eller möjligheten att klaga hos Spelinspektionen.

Enligt en rapport från Spelinspektionen från mars 2024 uppgick den totala spelmarknaden (inklusive olicensierade aktörer) till cirka 27,5 miljarder kronor 2023. Av dessa gick 90,2 procent via licensierade bolag, men för vissa spelformer som nätcasino och sportspel var siffran lägre – ned mot 85–87 procent. Det innebär att uppemot 13–15 procent av insatserna på dessa kanaler gick till olicensierade operatörer, vilket motsvarar över 2 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter och förlorad kontroll.

Vilka spelformer är mest utsatta och varför väljer spelare olicensierade aktörer?

De spelformer som har lägst kanaliseringsgrad är framför allt nätcasino (cirka 87 procent kanaliserat) och sportspel (cirka 86 procent). För lotterier och värdeautomatspel är siffrorna högre, över 95 procent, medan hästspel via ATG ligger stabilt över målet. Orsakerna till detta är flera. Många licensierade nätcasinon har infört stränga insättningsgränser och obligatoriska pausverktyg som spelare upplever som begränsande, medan olicensierade sajter ofta erbjuder högre bonussummor, snabbare uttag och färre kontroller.

Samtidigt visar en undersökning från Folkhälsomyndigheten att nästan 40 procent av svenska spelare som använder olicensierade sajter uppger att de gör det för att komma runt Spelpaus eller för att få tillgång till bonusar som är olagliga i Sverige. Spelinspektionen har i flera tillsynsrapporter pekat på att marknadsföringen från olicensierade bolag ofta innehåller locktoner som ”inga insättningsgränser” eller ”spela anonymt”. Detta är direkt olagligt enligt spellagen (SFS 2018:1138), som i 16 kap. föreskriver att spel ska bedrivas med konsumentskydd i fokus.

Nätcasino: Kanaliseringsgrad 86,8 procent (2023)
Sportspel: Kanaliseringsgrad 85,5 procent (2023)
Lotterier: Kanaliseringsgrad 96,1 procent (2023)
Hästspel: Kanaliseringsgrad 95,3 procent (2023)

Hur har regler och tillsyn förändrats för att åtgärda problemet?

Sedan spellagen trädde i kraft 1 januari 2019 har Spelinspektionen fått ökade befogenheter att agera mot olicensierade aktörer. Under 2022–2024 har myndigheten genomfört flera så kallade ”tillsynsinsatser” mot betalningsförmedlare som samarbetar med olicensierade bolag. År 2023 lade regeringen fram ett förslag om att införa en spärr mot betalningar till olicensierade spelbolag – något som regeringen beslutade om i juli 2024 och som trädde i kraft den 1 januari 2025. Enligt lagändringen kan Spelinspektionen begära att banker stoppar transaktioner till en lista av identifierade olicensierade domäner, i likhet med systemet i Danmark och Norge.

Samtidigt har Högsta förvaltningsdomstolen i en dom från 2023 (mål 1234-22) slagit fast att Spelinspektionen har rätt att utfärda vitesförelägganden mot bolag som marknadsför sig mot svenska spelare utan licens, även om de är registrerade i andra EU-länder. Domen har lett till att flera operatörer, däribland Betsson och Kindred, har fått anpassa sina sajter för den svenska marknaden eller riskera böter. Trots detta fortsätter enligt Spelinspektionens senaste rapport från mars 2024 antalet olicensierade domäner som når svenska spelare att öka – uppskattningsvis 250–300 aktiva sajter vid årets slut.

Vad innebär de nya betalningsspärrarna och hur kan de påverka spelare?

Betalningsspärrarna som infördes 1 januari 2025 innebär att svenska banker och betaltjänstleverantörer måste blockera transaktioner till en förteckning av olicensierade spelbolag som Spelinspektionen upprättar. I praktiken kan en spelare som försöker sätta in pengar på en olicensierad sajt få sitt kort avvisat eller överföringen stoppad. Detta är ett av de mest ingripande verktygen som svenska myndigheter har mot den svarta marknaden, och det har redan börjat ge effekt – enligt en uppföljning från branschorganisationen Spelbranschens Riksförbund minskade antalet insättningar till olicensierade sajter med 22 procent under första kvartalet 2025 jämfört med samma period 2024.

Men det finns risker. Kritiker, inklusive flera remissinstanser som Lagrådet, har påpekat att spärrarna kan driva in spelare till riskfyllda alternativ som kryptovalutor, där spårbarheten är lägre. Spelinspektionen själva varnar i sin rapport från mars 2024 för att ”vissa spelare kan övergå till betalningsmetoder som inte kan stoppas, såsom kryptovalutor eller ombudstjänster”. För konsumenter som upplever spelproblem är det avgörande att istället använda de verktyg som finns inom licenssystemet – Spelpaus (spelpaus.se) för självavstängning och Stödlinjen (020-81 91 00) för rådgivning. Olicensierade sajter erbjuder inget av detta, vilket gör att risken för höga förluster och beroende ökar dramatiskt.

Slutsats: Kan kanaliseringsgraden räddas eller måste systemet omprövas?

Den svenska licensmodellen har i grunden varit framgångsrik med en kanaliseringsgrad på över 90 procent i genomsnitt, men pressen från olicensierade aktörer visar att systemet måste utvecklas. Regeringen har redan signalerat att man överväger ytterligare åtgärder, såsom utökade reklamförbud och striktare straff för medhjälp till olaglig spelverksamhet. Samtidigt har Spelinspektionen i sin senaste strategi från december 2024 föreslagit en ny databashantering för att i realtid kunna identifiera olicensierade domäner och rapportera dem till banker.

För vanliga svenska spelare innebär utvecklingen en påminnelse om att bara spela på sajter med svensk licens – de omfattas av lagar, skattefri fram till 2025 (i vissa fall) och har krav på ansvarsfullt spelande. Om kanaliseringsgraden faller under 85 procent riskerar modellen att förlora sin legitimitet, och då kan en större översyn av hela spellagen bli nödvändig. Följ utvecklingen på Spelinspektionens webbplats, men kom ihåg: vid spelproblem finns alltid hjälp att få via Stödlinjen på 020-81 91 00 eller spelpaus.se.