En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering riktad till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning, som normalt utkommer minst en gång per vecka.
Denna medieform har genom tiderna spelat en central roll i samhällsdebatten. Dagstidningar skiljer sig från andra tidskrifter genom fokus på aktualitet och bred tillgänglighet.
De stora svenska dagstidningarna når fortfarande många läsare, trots förändrade medievanor.
Vad är en dagstidning?
| Aspekt | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning, minst veckovis. |
| Aktualitet | Fokus på färska nyheter. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
- Definieras lagligt som skrift med nyhetsförmedling eller opinionsbildning.
- Riktar sig till allmänheten med allsidig rapportering.
- Skiljer sig från veckotidningar genom bredare aktualitetsfokus.
- Belagt begrepp sedan 1780-talet.
- Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
- Engelsk motsvarighet: daily newspaper.
| Fakta | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Laglig definition | Reguljär nyhetsförmedling, minst veckovis | Wikipedia |
| Utgivningsfrekvens | Normalt minst en gång per vecka | Kryssakuten |
| Huvudkriterier | Fyra sedan 1800-talet | NE |
| Ordet belagt | Sedan 1780 | Wiktionary |
| Böjning singular obestämd | Dagstidning | Wiktionary |
| Böjning plural bestämd | Dagstidningarna | Wiktionary |
| Första i Sverige | Ordinari Post Tijdender 1645 | Svenska dagstidningar |
| Störst 2006 Aftonbladet | 416 500 exemplar | Svenska dagstidningar |
Vilka kriterier definierar dagstidningar?
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet sedan 1800-talet.
Hur skiljer de sig från veckotidningar?
Tidningar med längre intervall än dagligen räknas ändå som dagstidningar, till skillnad från veckotidningar.
Periodicitet innebär regelbunden utgivning, aktualitet fokuserar på nyheter, publicitet säkerställer bred tillgänglighet och universalitet täcker globala händelser.
Vad betyder ordet dagstidning etymologiskt?
Ordet dagstidning är belagt sedan 1780 och syftar på tidning som utkommer dagligen.
Böjningsformer
Obestämd singular: dagstidning. Bestämd singular: dagstidningen. Obestämd plural: dagstidningar. Bestämd plural: dagstidningarna.
Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?
Pressen växte starkt från 1860-talet med titlar som Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, vilket bidrog till demokratisering.
Aftonbladet med 416 500 exemplar (oberoende socialdemokratisk) och Expressen inklusive GT/Kvällsposten med 326 000 exemplar (oberoende liberal).
Trots minskande läsarantal behåller svenska dagstidningar hög ställning internationellt.
Viktiga historiska milstolpar för dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första i Sverige, senare Post- och Inrikes Tidningar. Språktidningen
- 1700-talet: Ökande antal tidningar.
- 1776: Dagligt Allehanda, första som utkom alla dagar. Wikipedia
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1758: Norrköpings Tidningar som exempel på tidig lokalnyhetstidning.
- 2006: Aftonbladet och Expressen som största.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklargjort |
|---|---|
| fyra kärnkriterier sedan 1800-talet | exakta gränser mot veckotidningar i alla fall |
| historia från 1645 i Sverige | aktuella upplagor efter 2006 |
| etymologi från 1780 | exakt betydelseskifte för ”tidning” |
| stora tidningar 2006 | nutida marknadsandelar |
Bakgrund till begreppet tidning
Ordet ”tidning” kommer från fornsvenska tidhning som betyder underrättelse eller nyhet, och tidhende för händelse. Inte relaterat till frekvens från början.
Dagblad syftar på dagligt tryckt pappersark, från latinets diurnus.
Norrköpings Tidningar från 1758 lästes som stadens nyheter, inte frekvensbetonat. Källa: Janolof Bengtsson
Källor och citat om dagstidningar
”En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.”
”Engelsk översättning: daily newspaper.”
Sammanfattning av dagstidningens roll
Dagstidningen förkroppsligar nyhetsförmedling med historiska rötter i Sverige sedan 1600-talet. Kriterier som periodicitet och aktualitet definierar formatet, medan etymologin belyser utveckling från nyhetsblad till modern media. Se mer om Svenska dagstidningar.
Vad skiljer dagstidning från veckotidning?
En dagstidning har nyhetsfokus och regelbundenhet minst veckovis, medan veckotidningar saknar samma aktualitetskrav. Relaterad kalla: Australiainsight.
När myntades ordet dagstidning?
Ordet är belagt sedan 1780 och betyder tidning som utkommer dagligen.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
Runt 2006 var Aftonbladet (416 500 ex) och Expressen (326 000 ex) störst.
Vad betyder tidning etymologiskt?
Från fornsvenska tidhning, underrättelse eller nyhet.
Grundades Dagens Nyheter 1864?
Ja, tillsammans med Göteborgs-Posten 1863, bidrog till demokratisering.
Engelsk term för dagstidning?
Daily newspaper.
Första dagliga tidningen i Sverige?
Dagligt Allehanda 1776.
Du vill inte missa
Sifon bäst i test 2025 – jämför gräddsifoner och drinkar
Walking on Sun hine – filmguide: treama, recen ion och lut
Hammarby IF matcher 2026 – spelschema, TV-tider, biljetter
Emelie von Hofstens föräldrar – allt du behöver veta
Lös i magen huskur – 3 snabba steg
Toscakaka i långpanna: Fredriks Fikas recept på toscarutor
